-
2011-07-28
Jag skulle bara kolla mailen en sista gång innan jag stängde av datorn, jag hade fått ett mail ifrån Au Pair Care där det stod att jag hade blivit accepterad till programmet. Jag hade nästan gett upp hoppet om att få det där mailet så jag blev förvånad när det nu fanns där i inkorgen. I mailet så stod även att det brukar ta ungefär två veckor innan man hade en familj.
Plötsligt så blev jag lite nervös..
Plötsligt så blev jag lite nervös..
-
2011-07-19
Ansökan är klar!
Ansökan är klar!
AU PAIR - ANTAGEN
2011-07-13
AU PAIR - HÄLSOUNDERSÖKNING
2011-07-13
Hälsoundersökningen som jag skulle göra innan min intervju var ett enda stort krångel. Jag hade tid på torsdagen förra veckan, träffade en läkare och lämnade fram pappren som han skulle fylla i. Han säger då att han måste ta prover för aids/HIV och hepatit. Att det kommer kosta jättemycket pengar och han vet inte om jag har råd med det då jag är så ung. Jag frågar honom hur mycket det kommer kosta på ett ungefär och han svarar; 1000-2000-3000-4000. Var inte direkt ett bra svar. Han säger då att jag kan lista om mig på en annan hälsocentral som inte är privat. När jag åkte därifrån så var jag inte direkt glad.
Dagen efter så ringde jag upp STS och berättade vad han hade sagt. Hon som jag pratade med säger då att det inte behövs ta några prover för att åka till USA. Att det räcker med att han öppnar journalen och kollar vad som står i den.
Jag ringer upp hälsocentralen och berättar allt. Hon frågar om jag kan komma kl.15.00 samma dag. Detta var på fredagen. Jag åker dit till klockan tre och hon som står i receptionen säger då att det står att jag hade en tid halv tre. Hon går och pratar med läkaren och han säger att han kan ta emot mig ändå. Det är samma idiot som jag var till på torsdagen. Det första som han frågar är om jag har varit och tagit några prover. Jag säger att jag inte behöver ta några prover. Men han lyssnar inte på ett ord som jag säger utan ger mig en nummerlapp som går till labb. Jag frågar vart jag ska sen men han springer iväg. Jättebra doktor verkligen!
Efter tjugo minuter i väntrummet så får jag komma in till provtagningen. Jag får ta blodprov och urinprov. Eftersom att jag inte visste vart jag skulle när jag var klar så satte jag mig i väntrummet igen. Efter en stund så kommer läkaren och ropar upp mig. Jag trodde att han hade fyllt i papperen när jag var och tog prover men det hade han självklart inte gjort.
Han börjar med att berätta att han inte tror på att man inte måste ta prover för aids och bla bla bla. Jag säger till honom att han kan ringa upp STS om han vill och prata med dom. Men nej det behövdes inte. Längst ner på intyger så behövs det en stämpel ifrån läkaren, han säger då att det inte finns stämplar i Sverige. Detta säger han samtidigt som han plockar upp en stämpel ifrån sin ryggsäck? Efter typ 1½ timme så går jag därifrån med intyget i handen.
Både hälsocentralen och läkaren krånglade till allt så mycket! Jag pratade om hälsoundersökningen med tjejen som jag var på intervju hos igår och hon sa att hon inte behövde ta några prover. Jag läser bloggar där de inte har behövt ta några prover. Tjejen på STS förstod inte vad läkaren höll på med och det gjorde inte jag heller. Nu är det bara att hålla tummarna för att det inte blir några mer problem med det där intyget! Vill inte besöka min älskade läkare en gång till!
Hälsoundersökningen som jag skulle göra innan min intervju var ett enda stort krångel. Jag hade tid på torsdagen förra veckan, träffade en läkare och lämnade fram pappren som han skulle fylla i. Han säger då att han måste ta prover för aids/HIV och hepatit. Att det kommer kosta jättemycket pengar och han vet inte om jag har råd med det då jag är så ung. Jag frågar honom hur mycket det kommer kosta på ett ungefär och han svarar; 1000-2000-3000-4000. Var inte direkt ett bra svar. Han säger då att jag kan lista om mig på en annan hälsocentral som inte är privat. När jag åkte därifrån så var jag inte direkt glad.
Dagen efter så ringde jag upp STS och berättade vad han hade sagt. Hon som jag pratade med säger då att det inte behövs ta några prover för att åka till USA. Att det räcker med att han öppnar journalen och kollar vad som står i den.
Jag ringer upp hälsocentralen och berättar allt. Hon frågar om jag kan komma kl.15.00 samma dag. Detta var på fredagen. Jag åker dit till klockan tre och hon som står i receptionen säger då att det står att jag hade en tid halv tre. Hon går och pratar med läkaren och han säger att han kan ta emot mig ändå. Det är samma idiot som jag var till på torsdagen. Det första som han frågar är om jag har varit och tagit några prover. Jag säger att jag inte behöver ta några prover. Men han lyssnar inte på ett ord som jag säger utan ger mig en nummerlapp som går till labb. Jag frågar vart jag ska sen men han springer iväg. Jättebra doktor verkligen!
Efter tjugo minuter i väntrummet så får jag komma in till provtagningen. Jag får ta blodprov och urinprov. Eftersom att jag inte visste vart jag skulle när jag var klar så satte jag mig i väntrummet igen. Efter en stund så kommer läkaren och ropar upp mig. Jag trodde att han hade fyllt i papperen när jag var och tog prover men det hade han självklart inte gjort.
Han börjar med att berätta att han inte tror på att man inte måste ta prover för aids och bla bla bla. Jag säger till honom att han kan ringa upp STS om han vill och prata med dom. Men nej det behövdes inte. Längst ner på intyger så behövs det en stämpel ifrån läkaren, han säger då att det inte finns stämplar i Sverige. Detta säger han samtidigt som han plockar upp en stämpel ifrån sin ryggsäck? Efter typ 1½ timme så går jag därifrån med intyget i handen.
Både hälsocentralen och läkaren krånglade till allt så mycket! Jag pratade om hälsoundersökningen med tjejen som jag var på intervju hos igår och hon sa att hon inte behövde ta några prover. Jag läser bloggar där de inte har behövt ta några prover. Tjejen på STS förstod inte vad läkaren höll på med och det gjorde inte jag heller. Nu är det bara att hålla tummarna för att det inte blir några mer problem med det där intyget! Vill inte besöka min älskade läkare en gång till!
AU PAIR - INTERVJU
2011-07-13
Igår så var jag på "au pair intervjun". Intervjun började halv fem och hölls hemma hos en jättesnäll tjej. Först så gick hon igenom så att jag hade alla papper med mig, efter det så fick jag svara på några frågor på svenska innan hon gick över till den engelska delen av intervjun.
Jag fick svara på frågor som; varför vill du åka som au pair? Hur ser en typisk amerikansk familj ut för dig? Om två barn bråkar om samma leksak, vad skulle du göra? Hur tror du att en dag ser ut som au pair? osv. Det var väldigt svårt att formulera sig på engelska. Frågorna var även de kluriga att svara på. Speciellt när man är nervös. Men jag tror att det gick helt okej.
Just det, innan intervjun började så fick jag läsa en text på engelska högt, så att hon skulle höra hur mitt uttal var. Det sista jag fick göra var ett test där det var massvis med frågor, ex; har du ibland kläder på dig som du inte har en aning om hur du har fått på dig? Och så skulle man kryssa i om det aldrig hände, om det hände ibland, om det hände ofta eller väldigt ofta.
När jag var klar med det testet så var själva intervjun över. Jag fick ställa de frågor som jag hade och sen så berättade hon om hur hon hade haft det borta i USA. Vad man ska tänka på när man är där osv. Jag var där i två timmar ungefär.
Innan jag åkte iväg på intervjun så läste jag en blogg där hon hade skrivit att hon valde att söka till cultural care istället för till STS då man blev intervjuad på engelska i två timmar av STS. Men jag kan säga att själva intervjun som man gjorde på engelska tog kanske femton-tjugo minuter. Det var ungefär nitton frågor eller någonting sådant innan man fick göra testet. Däremot så var jag hos henne i ungefär två timmar.
Igår så var jag på "au pair intervjun". Intervjun började halv fem och hölls hemma hos en jättesnäll tjej. Först så gick hon igenom så att jag hade alla papper med mig, efter det så fick jag svara på några frågor på svenska innan hon gick över till den engelska delen av intervjun.
Jag fick svara på frågor som; varför vill du åka som au pair? Hur ser en typisk amerikansk familj ut för dig? Om två barn bråkar om samma leksak, vad skulle du göra? Hur tror du att en dag ser ut som au pair? osv. Det var väldigt svårt att formulera sig på engelska. Frågorna var även de kluriga att svara på. Speciellt när man är nervös. Men jag tror att det gick helt okej.
Just det, innan intervjun började så fick jag läsa en text på engelska högt, så att hon skulle höra hur mitt uttal var. Det sista jag fick göra var ett test där det var massvis med frågor, ex; har du ibland kläder på dig som du inte har en aning om hur du har fått på dig? Och så skulle man kryssa i om det aldrig hände, om det hände ibland, om det hände ofta eller väldigt ofta.
När jag var klar med det testet så var själva intervjun över. Jag fick ställa de frågor som jag hade och sen så berättade hon om hur hon hade haft det borta i USA. Vad man ska tänka på när man är där osv. Jag var där i två timmar ungefär.
Innan jag åkte iväg på intervjun så läste jag en blogg där hon hade skrivit att hon valde att söka till cultural care istället för till STS då man blev intervjuad på engelska i två timmar av STS. Men jag kan säga att själva intervjun som man gjorde på engelska tog kanske femton-tjugo minuter. Det var ungefär nitton frågor eller någonting sådant innan man fick göra testet. Däremot så var jag hos henne i ungefär två timmar.
